P-94/95 ägnade lördagen åt en blixtcup i Eskilstuna. Efter två segrar i gruppspelet så avslutades dagen med en final mot Årsta som vunnit den andra gruppen. Finalen blev superjämn och avgjordes efter förlängning.

Match 1
Ullvi Basket 33 – Gnesta 11

Behnam Olfat 13
Robin Bertilsso 10
Hampus Lindgren 2
Mikael Axelsson 2
Dejan Salamurovic 4
Sebastian Lindkvist 2

– – –

Match 2
Ullvi Basket 37 – Eskilstuna 22

Behnam Olfat 13
Leonit Aliqkaj 6
Hampus Lindgren 5
Mikael Axelsson 7
Dejan Salamurovic 4
Sebastian Lindkvist 2

– – –

Final
Ullvi Basket 24 – Åkers IF 26
(Full tid 22-22)

Behnam Olfat 11
Leonit Aliqkaj 3
Hampus Lindgren 5
Dejan Salamurovic 3
Sebastian Lindkvist 2

– – –

Två segrar under dagen ledde oss till final på kvällen. I finalen tröt orken för spelare (och tränare) så den matchen blev inte så lyckad. Efter de första 4 minuterna tror jag det stod 1-0 så det var trötta huvuden på alla håll efter en lång dag i hallen.

Finalen blev visserligen väldigt dramatisk då Hampus sköt i en 3-poängare som räddade oss till förlängning, men jag tyckte vi kunde mer basket än motståndarna så vi spelade under vår förmåga. I förlängningen kom vi till korta och fick nöja oss med andraplatsen.

Behnam som startande pointguard får inte dra på sig tre foul på tre minuter. Det här lärde vi oss redan förra året i Kuriren Cup. Det går inte att spela ”fotbollsbasket” och ge sig in i varje närkamp på jakt efter bollen. I fotboll blir det en frispark men inget mer. I basket kan man göra så 5 ggr sen har man spelat färdigt och laget saknar sin guard på plan.

Det lag som gör rätt i försvar brukar bryta många passningar och därmed få springa i enkla poäng på andra sidan. På tre matcher idag har vi väldigt få brytningar som ger oss kontringar med poäng. Vi har inte rätt tryck på deras guards och vi har flera spelare på planen som inte försöker ta bort passningar. Det blir för enkelt att spela anfallsbasket mot oss.

Som tränare kan man börja fundera på om man ställer för höga krav på killarna i laget… jag kommer då att tänka på Oskar Sköld född -96 som får hoppa med i 94/95-sammanhang för första gången och spelar tuffast försvar av alla på plan när han kommer in! Yngst på plan och kämpar mest. Tänker jag på det sättet så måste det finnas hur mycket tuffhet som helst kvar att plocka fram hos övriga spelare.

Nya tuffare tag alltså – häng med!